Därför är kraftelektronik ett materialproblem
Varje växelriktare i ett elfordon, varje snabbladdare, solcellsväxelriktare och nätaggregat i ett datacenter omvandlar elektricitet genom att slå på och av den mycket snabbt. Switcha vid en högre spänning, så flyttar du samma effekt med mindre ström och mindre koppar. Switcha vid en högre frekvens, så blir induktorerna, kondensatorerna och transformatorerna runt switchen mindre. Gör båda med lägre förluster, så krymper hela omvandlaren, går svalare och kostar mindre att kyla.
Kisel har burit branschen i årtionden, men det är nära sina gränser för högspänningsswitchning. Kiselkarbid och galliumnitrid har gått i produktion av det skälet, och galliumoxid, aluminiumrika nitrider och diamant ligger längre bort. En mindre, snabbare switch koncentrerar mer värme till en mindre yta, så materialen runt chipet spelar lika stor roll som chipet självt: substratet som isolerar det och leder bort värmen, kristallerna som ger takt åt och filtrerar dess signaler, optiken runt det och, ibland, en kylare i fast tillstånd.
MS Lattice täcker den stacken med fem domäner. Var och en är en separat kampanj med egna mål, och var och en anger var dess siffror tar slut.
Halvledare med brett bandgap: själva switchen
Ett bredare bandgap låter en halvledare tåla ett starkare elektriskt fält innan den slår igenom. För en kraftswitch innebär det ett tunnare, mer kraftigt dopat driftskikt för samma spänning, och därmed lägre resistans när switchen är på. Baligas godhetstal är branschens standardsätt att rangordna material efter den avvägningen för kraftkomponenter. Bandgapet räcker dock inte ensamt. Galliumoxid har ett mycket brett bandgap men leder värme dåligt och är svår att p-dopa. Diamant är enastående på papperet och svår att odla och dopa i praktiken.
Det är därför domänen siktar på sex saker samtidigt: ett bandgap från 3 till 6 eV, Baligas godhetstal, elektronmobilitet, värmeledningsförmåga, dopbarhet samt kostnad och försörjningsrisk. Dess grupper är β-galliumoxid, med aluminium och indium; wurtzit-AlGaN, för GaN-baserade kraft- och RF-komponenter och AlGaN-emittrar för djup-UV; bornitrid, kubisk och hexagonal, de bredaste bandgapen här; och grupp IV-kristaller, kiselkarbid och diamant med bor.
Fyra utgångspunkter motsvarar de viktigaste komponentklasserna: Kraftswitchning, för switchar i klassen SiC, GaN och Ga₂O₃; RF-effekt, för transistorkanaler i GaN-klassen; Optoelektronik för djup-UV, för UV-emittrar och solblinda detektorer; och Billiga krafthalvledare, som håller sig till SiC, diamant och bornitrid, utan gallium eller indium. Tillgången på gallium är koncentrerad, så det sista alternativet är ett verkligt val för program som oroar sig för det. Du anger bandgapet, komponentklassen, det godhetstal du behöver och de grundämnen du kan köpa in.


Värmehantering: att få ut värmen
Ett kraftchip sitter på ett keramiskt substrat som måste göra två saker samtidigt: isolera chipet elektriskt från kylsystemet och leda bort dess värme så snabbt som möjligt. Aluminiumnitrid leder värme bra, kiselnitrid är segare och tål effektcykling bättre, och aluminiumoxid är det billiga standardvalet. Vart och ett värms upp och kyls ned tusentals gånger i drift, och en skillnad i värmeutvidgning mellan chip, substrat och metallskikt är en klassisk orsak till spruckna fogar och lossnade bondningar.
Domänen värmehantering söker bland wurtzitnitrider som AlN och dess legeringar; III–V-föreningar med zinkblandestruktur, borarsenid, kubisk bornitrid och deras släktingar; grupp IV-kristaller, diamant, kiselkarbid och kisel; korundoxider, safir och dess substitutioner; samt β-kiselnitrid och SiAlON. Dess mål är värmeledningsförmåga vid rumstemperatur, elektrisk isolering, utvidgningsmatchning mot kisel, låg dielektricitetskonstant samt kostnad och försörjningsrisk.
Utgångspunkterna delar upp området så som kapslingsingenjörer gör: Isolerande värmespridare, substrat i AlN-klassen för kraftmoduler; Kristaller med ultrahög ledningsförmåga, från diamant och SiC till värmespridare i klassen c-BN och BAs; Billiga substrat, enbart vanliga grundämnen; och RF- och lågförlustkapslingar, kristaller med låg permittivitet för RF-substrat. AlN förekommer här och igen i den piezoelektriska domänen, en påminnelse om att en kristall kan tjäna två skikt i samma produkt.
Piezoelektriska och dielektriska kristaller: tidsstyrning, filtrering och avkänning
Kraft- och RF-system är beroende av kristaller som omvandlar mellan elektrisk och mekanisk energi. Kvarts ger klockan för styrenheten. Resonatorer av tunnfilms-AlN och skandiumdopad AlN filtrerar RF-signaler. Piezoelektriska sensorer och aktuatorer sitter nära motorer och varma punkter. Den etablerade aktuatorkeramen, blyzirkonattitanat, innehåller bly, och trycket att ta bort bly från elektronik är långvarigt.
MS Lattices domän utesluter blyhaltiga sammansättningar. Den söker bland ferroelektriska perovskiter, BaTiO₃ och (K,Na)NbO₃; wurtzitnitrider och oxider, AlN, skandiumdopad AlN och ZnO-filmer för resonatorer; kvartsliknande kristaller, kvarts och GaPO₄, för frekvensstyrning och sensorer i varm miljö; och kristaller av LiNbO₃-typ för ytvågskomponenter och högtemperaturgivare. Den siktar på piezoelektrisk koefficient, depolarisationstemperatur, elektromekanisk koppling, elektrisk isolering samt kostnad och försörjningsrisk.
Depolarisationstemperaturen förtjänar en plats i varje kravbild för kraftelektronik. En piezoelektrisk keram som förlorar sin polarisation nära en varm modul slutar fungera, så den temperatur den måste klara hör hemma bland kraven, inte bland preferenserna. Utgångspunkten Sensorkristaller för höga temperaturer är byggd för just det fallet.
Optiska material och termoelektriska material: ljus och värme i utkanterna
Optiska material kommer in där ljus går in i eller ut ur ett system. Transparenta ledande oxider, ITO, dopad ZnO och dopad SnO₂, fungerar som elektroder för skärmar, pekskärmar och solceller, och dopad ZnO och SnO₂ undviker indium. Fönster med zinkblande- och diamantstruktur, ZnS, ZnSe, GaP och germanium, används i infraröd optik som de värmekameror som används för att hitta varma punkter på ett kretskort i drift. Fönster av fluorider och alkalihalider sträcker sig från ultraviolett till fjärrinfrarött. Domänen omfattar också oorganiska scintillatorer, som ligger utanför en kraftelektronikstack. Den siktar på infraröd gränsvåglängd, filmresistivitet eller ljusutbyte, fuktbeständighet, transparens i synligt ljus, scintillationstid, bromsförmåga samt kostnad och försörjningsrisk.
Termoelektriska material omvandlar en temperaturskillnad till effekt, eller en ström till kylning. Inom elektronik förekommer de som halvledarbaserade kylare som håller en laserdiod eller detektor vid en bestämd temperatur, och som generatorer som återvinner spillvärme. Domänen söker bland kalkogenider, skutteruditer, halv-Heusler-legeringar och oxider, och siktar på godhetstalet (ZT), effektfaktor, låg värmeledningsförmåga, drifttemperatur och grundämneskostnad, med Maximalt ZT, Blyfri och Spillvärme som utgångspunkter. Lägg märke till omvändningen: en värmespridare vill ha så hög värmeledningsförmåga som möjligt, och ett termoelektriskt material så låg som möjligt.


Så möts domänerna i en komponent
Följ en kraftmodul från chipet och utåt, så radar domänerna upp sig, tillsammans med de skikt som ingen domän täcker:
- ChipetEn kampanj för brett bandgap rangordnar switchmaterialet efter bandgap, godhetstal, mobilitet, värmeledningsförmåga och dopbarhet.
- Det isolerande substratetEn kampanj för värmehantering rangordnar keramen under chipet efter ledningsförmåga, isolering och utvidgningsmatchning.
- Fogarna och kylplattanLod, sintrade skikt, gränsskiktsmaterial och kylaren ligger utanför dessa domäner. De väljs och testas i kapslingen.
- Tidsstyrning, filtrering och avkänningEn piezoelektrisk kampanj rangordnar blyfria kristaller för klockor, resonatorer och sensorer som måste behålla sin respons vid drifttemperatur.
- Ljus och lokal kylningKampanjer för optiska och termoelektriska material täcker fönster, transparenta elektroder och halvledarbaserade kylare där systemet behöver dem.
Varje kampanj har sin egen kravbild, men kravbilderna bör dela begränsningar. Om ditt program inte ska vara beroende av gallium eller indium, skriv det i var och en. Om produkten har en högsta drifttemperatur, skriv in den i varje domäns krav, uttryckt i den domänens termer.
Vad du får, och var siffrorna tar slut
Varje domän lämnar tillbaka en rangordnad kortlista med uppskattningar för sina egna mål, varje kandidat med sin osäkerhet, de kontroller den klarade och en strukturfil i standardformat. Halvledardomänen returnerar kandidater bland galliumoxid, nitrider, bornitrid och grupp IV-material med uppskattningar av bandgap, Baligas godhetstal, mobilitet, värmeledningsförmåga, dopbarhet och kostnad. Domänen värmehantering returnerar kristaller av nitrider, III–V-föreningar, grupp IV-material, oxider och kiselnitrid med uppskattningar av ledningsförmåga, isolering, utvidgningsmatchning, dielektricitetskonstant och kostnad. Den piezoelektriska domänen returnerar blyfria kandidater med uppskattningar av koefficient, depolarisationstemperatur, koppling, isolering och kostnad.
Ingen av dessa fem domänsidor har egna bevis bland de registrerade resultaten. Två allmänna resultat ligger nära den här läsarens material. Beräkningar från första principer återgav kislets gitterkonstant, 5,4745 Å, dess tre elastiska konstanter och dess högsta optiska fonon, var och en inom den tolerans som satts före körningen. Och BaTiO₃, den ferroelektriska perovskiten i den piezoelektriska domänen, var en av fyra föreningar som hölls utanför allt som MS Lattice utgår från och som återskapades inom några hundradels ångström. Det är kontroller av struktur och egenskaper, inte halvledar- eller piezoelektriska siffror.
- 5 av 5referensvärden för kisel återgivna
- 4 av 4osedda föreningar återskapade, inom 0,016–0,037 Å
Frågor som team ställer
Kan MS Lattice förutsäga en komponents genombrottsspänning?
Nej. Den uppskattar egenskaper hos bulkkristallen som bandgap och Baligas godhetstal. Genombrott i komponenten, kontakter och tillförlitlighet beror på odling och konstruktion och mäts på framställda komponenter.
Varför är värmeledningsförmåga ett mål även i halvledardomänen?
För att det är chipet som alstrar värmen. Ett material med brett bandgap som inte kan leda ut värmen ur kanalen begränsar komponenten, hur bra dess bandgap än är.
Omfattar den piezoelektriska domänen PZT?
Nej. Blyhaltiga sammansättningar utesluts. Domänen söker bland blyfria perovskiter, nitrider, kvartsliknande kristaller och kristaller av LiNbO₃-typ.
Kan vi hålla gallium och indium borta från varje kampanj?
Ja. Ange de grundämnen du inte vill använda i varje kravbild. I halvledardomänen utesluter utgångspunkten Billiga krafthalvledare redan båda.


MatterSpaces första domänmotor
MatterSpace byggde MS Lattice för de forskare och ingenjörer som upptäcker och designar nya material, med utgångspunkt i de egenskaper deras produkt behöver.









